Nattskräck

Nattskräck, pavor nocturnus, är ett fenomen som förekommer hos 2-3% av alla småbarn, vanligtvis mellan 3-5 års ålder. Det inträffar 2-3 timmar efter insomnande, ofta vid samma tid. Nattskräck utgörs av attacker under sömn med ett beteende som liknar det vid stark skräck. Barnet kan sätta sig upp, skrika och uppvisa kallsvettighet, pulsstegring och blekhet. Ibland är attackerna förenade med sömngång. Barnet är ofta okontaktbart, och kan efter attacken återgå i normal sömn. Nattskräcksattacker håller vanligtvis i sig någon till några minuter. Nattskräck skiljer sig från mardrömmar bland annat i det att det ofta saknas hågkomst av händelsen nästa morgon och att personen som drabbats inte kan minnas något dröminnehåll. Nattskräck förekommer också hos vuxna, men i betydligt mindre utsträckning.

Nattskräck anses vara ett slags partiellt (delvis) uppvaknande av hjärnan ur djupsömn där fortfarande vissa delar av hjärnan sover. Besvären är godartade och växer vanligtvis bort.

Vad kan jag göra?

Försök att ta det lugnt. Undvik att skaka om barnet för att väcka det då attacken i så fall ofta blir än mer dramatisk. Prata lugnt och stilla till barnet och berätta att ni finns där. Säg att det kommer att gå över och att det kommer att ordna sig. Om barnet blir tryggt av vaggvisor, sjung gärna en sådan. Då det hela ofta kommer samma tid varje dygn kan man pröva att väcka barnet strax innan man förväntar att det kommer och prata lite, sjunga en sång tills barnet somnar om och på så sätt komma förbi episoden.